Vi har valt ett ventilationsaggregat från Paul Wärmerückgewinnung av modellen Novus 300. Ventillationsaggregatet har en värmeåtervinningsgrad på upp till 93% och tack vare att tilluften förvärms har aggregatet en årsverkningsgrad på upp till 90%. Tilluften förvärms i ett förvärmningsbatteri som är kopplat till en jordvärmeslinga. Jordvärmeslingan är ca 170 meter lång och nedgrävd på ca 1,5 meters djup. Det skall bli spännande att se om ventilationsaggregatet är lika bra som tillverkaren utlovar.
fredag 2 maj 2014
Ventilation
Vi har valt ett ventilationsaggregat från Paul Wärmerückgewinnung av modellen Novus 300. Ventillationsaggregatet har en värmeåtervinningsgrad på upp till 93% och tack vare att tilluften förvärms har aggregatet en årsverkningsgrad på upp till 90%. Tilluften förvärms i ett förvärmningsbatteri som är kopplat till en jordvärmeslinga. Jordvärmeslingan är ca 170 meter lång och nedgrävd på ca 1,5 meters djup. Det skall bli spännande att se om ventilationsaggregatet är lika bra som tillverkaren utlovar.
måndag 17 mars 2014
DECOMATERIAL
Vi är nu inne i mars månad och det har gått en tid sedan vårt senaste inlägg. De senaste veckorna har vi jobbat vidare på huset och även hunnit ha lite sportlov. På sportlovet tog vi lite semester från byggandet och åkte över till Stockholm och Uppsala. I Uppsala gick Khalid en introduktionskurs i användning av ekologiska kalk- och lerputser vid företaget Deco Material & Design. Deco Materials produkter innehåller inga skadliga ämnen och genom att de är fuktreglerande bidrar de till ett bra inomhusklimat och så är de förstås helt otroligt vackra! På kursen gick de igenom tre olika typer av ytbeläggningar: Tadelakt Pro, Clay Stone och Creatina.
Redo för att göra en provbit med Tadelakt Pro. Tadelakten passar perfekt i badkar, duschar, handfat m.m.
Färdigblandad Tadelakt Pro
Tadelakten läggs ut i ett jämt skikt som sedan får härda en stund.
När ytan känns lite torr kan man börja bearbeta den med en fuktad svamp.
Sedan får den härda lite till.
I detta skede kan man bearbeta ytan med en mjuk plastspatel för att arbeta fram tätheten och den glansiga och släta ytan som påminner om marmor. Med denna teknik får man också fram krakeleringar (sprickbildningar) som bildar mönster i ytan.
Här är deltagarnas Tadelakt Pro testbitar uppradade. Med hjälp av färgpiggment kan man få olika nyanser där bara fantasin sätter stopp. |
Här är en annan provbit som putsats med Clay Stone. Ytan blir hård som sten och kan nyanseras i alla färger. Clay Stone passar till golvytor, väggar, bänkskivor m.m.
Här är en dörr med en ytbeläggning av Creatina. Creatina kan man med fördel läggas på i flera lager och nyanseras olika för varje lager. Genom denna teknik kan man få ett fantasifullt utseende på väggar, dörrar m.m.
söndag 16 februari 2014
Skorsten
När vi började fundera på skorsten blev vi överraskade av hur många olika typer av skorstenar det finns. Förutom traditionella murade skorstenar finns det många olika fabrikat av modulskorstenar och stålskorstenar. På marknaden finns också skorstenar som är vattenmantlade eller som blåser in varm luft i rummet. Efter mycket funderande hit och dit beslutade vi oss för att mura en skorsten av tegel. En massiv tegelskorsten har den fördelen att den fungerar som en extra eldstad genom att värmen i rökgaserna lagras i tegelstenarna och sedan långsamt avges till rummet. På det sättet kan man ta tillvara en del av spillvärmen i rökgaserna. I ett välisolerat hus blir det fort alldeles för varmt då man eldar i en vedspis, därför har vi valt en vattenmantlad vedspis, där ca 70 % av den producerade värmen överförs till vatten och endast ca 30% av värmen går ut i rummet. Värmen från den vattenmantlade spisen avges direkt till rummet då man eldar medan den lagrade värmen i skorstenen avges under en längre tid.
Tack vare det milda vintervädret var det möjligt att mura skorstenen ännu i november och december. Vi blandade till murbruk med varmt vatten och värmde upp tegelstenarna på en gasbrännare. På natten efter att vi murat blåste vi varm luft i skorstenen med en värmeblåsare.
Tack vare det milda vintervädret var det möjligt att mura skorstenen ännu i november och december. Vi blandade till murbruk med varmt vatten och värmde upp tegelstenarna på en gasbrännare. På natten efter att vi murat blåste vi varm luft i skorstenen med en värmeblåsare.
För att få en bra start på murandet spikade Khalid ihop en låda i vilken han placerade de första stenarna. Från lådans ytterkanter fäste han två långa brädor som gick ända upp till taket. Med hjälp av brädorna var det lättare att mura en rak skorsten som inte skruvade sig. Här lägger Khalid de första stenarna på den sju meter höga skorsten med två rökkanaler.
Här har vi kommit så långt att anslutningen från bastuugnen (som kommer på andra sidan väggen) muras in. Vi virade in ett tillfälligt rör i kraftpapper för att lättare få bort det efter murandet. Vår vattenmantlade spis kommer att placeras till höger om själva skorstenen. Den anslutningen kommer in från sidan i den andra rökkanalen.
För att kunna bevara värmen i skorstenen och minska kyleffekten utifrån
så har vi valt att placera spjällen högt upp under taket.
Så var vi upp genom taket! Det var en hel del bärande och kånkande av uppvärmda tegelstenar och varmt bruk. Dessutom gällde det ju att mura medan bruket och stenarna var varma.
Här har vi lagt fast tätningslister runtomkring skorstenen. En bredare skyddsplåt kommer ännu att monteras ovanpå tegelpannorna.
Här lägger Khalid fast en provisorisk skorstenshatt (3mm rostfri plåt). Den kommer att bytas ut till en snyggare i ett senare skede.
tisdag 4 februari 2014
Skogsträdgård
Jag (Jennie) drömmer om att anlägga en ätbar skogsträdgård på ängen bredvid huset. En skogsträdgård är uppbyggd på samma sätt som en naturlig skog med träd, buskar och örter. Växterna i en skogsträdgård samverkar, t.ex. kan en växt ge skugga, en annan fixerar kväve ur luften, en tredje ger skydd mot skadeinsekter o.s.v.. I en skogsträdgård får man stor avkastning av frukter, bär och örter med en liten arbetsinsats.
Jag har försökt läsa på lite på egen hand om skogsträdgårdar, men tiden vill inte riktigt räcka till att studera och planera någon längre stund åt gången. Därför ser jag extra mycket fram emot en kurs om skogsträdgårdar som Nykarleby arbis ordnar i mars och april och som jag har anmält mig till. Då hoppas jag att jag skall få tid att verkligen lära mig hur man planerar, anlägger och sköter en skogsträdgård.
Det bästa skulle vara att ha en plan över hela trädgården före man börjar plantera, men i höstas blev jag så ivrig att jag bara måste börja på att plantera lite.
Barnen fick välja varsitt äppelträd då vi var på äppelprovning till Blomqvists plantskola. Mirjam tyckte Esters päronäpple smakade godast medan Tim tyckte bäst om äpplena från Antonovka safrannoje. Äppelträden planterade jag på vardera sidan om barnens lekstuga. Jag har planterat äppelträden på en liten jordkulle för att rötterna skall ha det luftigare och varmare. Marken runtom trädet har jag täckt med kartongpapper och ovanpå pappret har jag lagt omväxlande med gödsel och halm. I halmen runtom träden har jag tänkt plantera växter som har positiv effekt på äppelträden. Vallört, som drar upp näringsämnen som finns långt nere i jorden, blir det åtminstone, men de andra växterna i "äppelguilden" har jag inte bestämt mig för ännu.
En liten häck som skydd för nordliga vindar hann jag också med att plantera. Häcken anlade jag på liknande sätt som äppelträden. Jag slog ner gräset med lie och sedan täckte jag marken med fuktigt kartongpapper, som jag sedan täckte med gödsel och halm.
Som häckplanta valde jag sibirisk ärtbuske eller häckkargan som den också kallas. Sibirisk ärtbuske har många bra egenskaper: Den är utmärkt som vindskydd. Den fixerar kväve och ger därmed näring åt växter som planteras i närheten. Den är en mycket bra biplanta. Dessutom kan fröna i fröskidorna ätas som linser eller användas som hönsfoder.
Jag har försökt läsa på lite på egen hand om skogsträdgårdar, men tiden vill inte riktigt räcka till att studera och planera någon längre stund åt gången. Därför ser jag extra mycket fram emot en kurs om skogsträdgårdar som Nykarleby arbis ordnar i mars och april och som jag har anmält mig till. Då hoppas jag att jag skall få tid att verkligen lära mig hur man planerar, anlägger och sköter en skogsträdgård.
Det bästa skulle vara att ha en plan över hela trädgården före man börjar plantera, men i höstas blev jag så ivrig att jag bara måste börja på att plantera lite.
Barnen fick välja varsitt äppelträd då vi var på äppelprovning till Blomqvists plantskola. Mirjam tyckte Esters päronäpple smakade godast medan Tim tyckte bäst om äpplena från Antonovka safrannoje. Äppelträden planterade jag på vardera sidan om barnens lekstuga. Jag har planterat äppelträden på en liten jordkulle för att rötterna skall ha det luftigare och varmare. Marken runtom trädet har jag täckt med kartongpapper och ovanpå pappret har jag lagt omväxlande med gödsel och halm. I halmen runtom träden har jag tänkt plantera växter som har positiv effekt på äppelträden. Vallört, som drar upp näringsämnen som finns långt nere i jorden, blir det åtminstone, men de andra växterna i "äppelguilden" har jag inte bestämt mig för ännu.
En liten häck som skydd för nordliga vindar hann jag också med att plantera. Häcken anlade jag på liknande sätt som äppelträden. Jag slog ner gräset med lie och sedan täckte jag marken med fuktigt kartongpapper, som jag sedan täckte med gödsel och halm.
Som häckplanta valde jag sibirisk ärtbuske eller häckkargan som den också kallas. Sibirisk ärtbuske har många bra egenskaper: Den är utmärkt som vindskydd. Den fixerar kväve och ger därmed näring åt växter som planteras i närheten. Den är en mycket bra biplanta. Dessutom kan fröna i fröskidorna ätas som linser eller användas som hönsfoder.
lördag 25 januari 2014
Taktegel
Höstens stora projekt bestod i att tvätta taktegel och rada ut dem på taket. Att tvätta taktegel var ett mastodont jobb som tog två månader i anspråk. För att mossan och lavarna skulle lossna lättare blötlade vi först teglen före vi spolade av dem med högtryckstvätt.
Så en dag i slutet av oktober var takteglen äntligen färdig tvättade och vi kunde lyfta upp dem på taket med hjälp av talkokrafter och en inhyrd skylift.
Själva jobbet med att rada ut taktegel var betydligt roligare än att tvätta dem. Resultatet syntes direkt och vackert blev det dessutom!
I samband med att takteglen radades ut på sydsidan skruvades fästena för solfångarna fast i bärläktarna.
Vi hade turen att komma över ett parti plåtar billigt. Plåtarna råkade dessutom ha nästan exakt samma mörkgråa nyans som hängbrädorna. Plåtarna har vi bl.a. använt till att tillverka dropplister och girplåtar.
På nära håll ser takteglen fläckiga ut, men på avstånd smälter takteglen ihop till en helhet som ger ett levande och vackert tak.
söndag 19 januari 2014
Kalkputs
Före väggen putsas skall den vattnas grundligt. Även efter att putsen har applicerats skall den fuktas med jämna mellanrum under 1-2 dygn. Detta för att undvika att putsen härdar för snabbt och spricker sönder.
Med hjälp av en brukspump har vi sprutat på grundputsen. Grundputsen skall inte jämnas ut, utan lämnas grov och toppig för att följande varv med bruk skall fästa bra.
Efter grundningen armerade vi alla elementskarvar och fönstersmygar med putsnät. Gavlarna som är uppbyggda av träullitskivor helnätades.
Sedan var det dags för grovputsen. Grovputsen sprutas på väggen och jämnas därefter ut. Det trixiga är att man inte får jämna ut putsen direkt, utan att den skall hinna stelna lite före den bearbetas, den får dock inte stelna för mycket. Tiden för när man kan börja bearbeta ytan är beroende av lufttemperatur och luftfuktighet. Vi testade att använda olika putsbrädor för att bearbeta putsen med, bäst resultat fick vi med den här hemmagjorda putsbrädan bestående av en brädbit med ett handtag på. Det är viktigt att inte använda en putsbräda av metall, eftersom den drar upp kalken till ytan och stänger igen porerna i putsen.
I fönstersmygarna har vi putsat för hand.
Så här ser framsidan ut efter att grovputsen lagts på och bearbetats. Längre än så här hann vi inte i somras. Nästa sommar återstår att grovputsa halva huset och ytputsa hela huset samt att måla fasaderna med kalkfärg.
lördag 18 januari 2014
Gott Nytt År 2014
Nu har det gått drygt 9 månader sedan senaste blogginlägg. Våren, sommaren och hösten var väldigt intensiva och bloggen hade inte högsta prioritet just då, men nu är vi tillbaka på bloggen med ny inspiration. Det har hänt en hel del på bygget och trots att vi inte har bloggat har vi försökt att fotografera alla arbetsskeden. Under julledigheten har vi tagit oss tid att gå igenom och sortera fotografierna och under några blogginlägg framöver tänkte vi bjuda på en liten resumé över vad vi har gjort på bygget de senaste 9 månaderna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)